ni vet den här känslan att någon verkligen hatar mej? när den personen ropar på personen bredvid mej bara för att jävlas, snackar skit om mej så att jag hör, kolla på mej som om jag bär kläder som en uteliggare eller som om jag ser helt jävla fuckad ut. just den känslan..
men jag vet att du innerstinne vill ha tillbaka oss. att du saknar alla våra pratstunder och våra minnen.. bara för att jag sa en sak som jag inte borde gjort gav du upp allt och strunta i mej.. det hela blev inte bättre att du går och blir tillsammans med en av mina kompisar.. bara för att jävlas. det hela blir inte bättre att jag mår skitdåligt för allt och det e massa bråka hemma..
äre verkligen så att du inte saknar oss alls? visst jag kan ha fel men jag tror inte det.. jag vet att du läser min blogg och du vet exakt vem du är. tänker inte nämna ett namn för det blir bara pinsamt för dej.. kanske jag skulle göra det, så du vet hure känns när personen du gillar bara dissar och skiter i ens känslor.. men nej jag e inte så jävla taskig som du.. kommer aldrig vara heller... det var ett misstag alltihopa.. precis allt